MYYS! Jag brukar låna brorsans lillkille, ja han fyllde ju 2 här om veckan men lillkillen är han ändå :) Låter som ni hade en toppenhelg! Här var det regnig lördag - välkommet slappande på soffan och så kolla på sonens hockeymatch på tv. På tal om honom, förstår din saknad även om du har dottern väldigt mycket längre bort än vi har honom. Men vem sjutton far mot ryska gränsen liksom? Första gången vi åkte dit, med flyttlasset, stod ögonen i huvudet på mig. Här är man van med att skyltarna i affärerna är på svenska och finska. men där är det på finska och ryska... :D Men snart åker vi och hälsar på honom igen, så härligt! Nu är han ju vuxen och man har blivit van med att ha honom borta, somrarna kommer han hem och bor, lite onödigt att ta egen lägenhet för nån månad innan han igen åker iväg någonstans. Men när han var 16 och flyttade till Helsingfors trodde jag att hjärtat skulle brista, som jag saknade honom! Som tur är så ringer han sin mamma varje dag. Jag intalar mig att det är pga mitt trevliga sällskap över telefonen men sanningen är väl nog närmare den att jag är ett visst tidsfördriv när han cyklar hem från ishallen :D

Ungarna, jo dom läser engelska i skolan också så tre språk får dom sådär bara, vilket är inte så dumt! I svenska skolor börjar man med finska på trean. engelska på femman. I finska skolor så är det väl tvärtom.

Söndag visade sig vädret äntligen från en lite bättre sida. Vilket då spenderades i en bil!! Ja, jag vet... mannen fick för sig att det var kanske dags att byta bil så vi lånade den tilltänkta bilen för några timmar. Resten av dagen hade jag separationsångest :D Jag är helt knäpp men jag liksom fäster mig vid bilar, vilket inte passar så bra ihop med en som gillar att byta dem med jämna mellanrum. Så imorgon måste jag ta en tur med min älskling för att säga hejdå, för på torsdag kommer den nya. Vilket ger mig ännu mera ångest, vem sjutton kom på ideén att köpa en elbil? Tänk om eländet stannar ute i urskogarna när jag ska och hälsa på sonen? Undrar om man kan ta en generator med sig på släpet?

Med tanke på hur mycket jag plötsligt skriver här, jag som brukar bara smyga omkring, så kan man ju fundera om jag inte borde starta egen blogg, men nej... hade för 13 år sedan en, det var kul. Men jag är lat, får ju inte ens uppdaterat instagram så ofta :D Blev liksom lite stopp på det när yngsta dottern mer eller mindre tvingade mig att ha privat konto när pojkarna på hennes klass snokar på mitt konto. Ja, 13-åringar är väl mest nyfikna på om jag har bild på henne någonstans än vad de är på bilder av trädgård etc :D

Men här har vi sparkat igång med en ny rengnig vecka, nästan så funderar på att sjösätta båten igen. Kanske enklare att ta den till jobbet snart än bil. Hoppas ni får lite mera sol, som jag saknar den lysande saken. Ha en riktigt bra vecka!

Kram Nilla